Fick hem ett brev idag från Lunds universitetssjukhus. Jag har fått tid till min käkoperation. En operation som jag har väntat på i ja, hela mitt liv typ. En operation som krävde en process på fyra år innan den kunde genomföras. En process med en hel del spänningar av tandställning, borttagning av två tänder, borttagning av en visdomstand, och en massa jävla tårar.

Klart man har längtat efter att få allting överstökat. Men nu när man tittar ner på datumet, så är det närmare än vad man tror. 16 Mars, 2011. Isch, alldeles för nära. Jag trodde nästan att kirurgerna hade glömt bort mig, men icke.

Negativt med denna operation är att man kommer vara död i typ 2 månader då man endast kan äta flytande föda (värsta snabbbantningen). Massa smärta självklart är också negativt, och allt som hör till med nedsövning, uppvakning, sjukhustid. Och jag som aldrig har lekgat på ett sjukhus tidigare.

Positivt är ju att jag kommer antagligen att bli nöjd med mig själv, att ha ett fint leende. Det kommer att hjälpa mig i framtiden då jag slipper få ont när jag äter.

Men Gud vad läskigt allt kommer vara. Jag som dog lite när jag drog ut min visdomstand och besvärade mig över "såret" typ en vecka efterråt. Det var absolut ingenting jämfört med det här. Mm, jag tror att jag kommer att heldö!




Ja, varför kunde man inte födas med sådana här fina tänder. Perfekta och raka!